Spädbarn som inte samordnar sinnesintryck löper större risk att få diagnosen autism
23 januari 2018

Bilden illustrerar hur en experimentsituation kunde se ut i studien. Personerna på bilden ingår inte i den aktuella studien.
Att kunna integrera olika sinnesintryck är viktigt för ett spädbarns utveckling och för deras perception av omvärlden. En ny studie ledd från Uppsala universitet antyder att spädbarn med reducerad förmåga att integrera det de ser med det de hör kan löpa ökad risk att senare få diagnosen autism. Denna nya kunskap om tidig utveckling av autism kan på sikt bidra till tidigare upptäckt och behandling.
I studien lät forskarna spädbarn titta på en datorskärm där den ena sidan visade föremål som rörde sig synkront med ett ljud, medan den andra sidan visade rörelse som inte hade något samband med ljudet. Spädbarn som vid tre års ålder uppfyllde kriterierna för autism tittade lika mycket på båda sidor, medan barn med normal utveckling visade en kraftig preferens för audiovisuell synkroni, dvs. när föremålen ändrade hastighet samtidigt som ljudet ändrade volym.
– Vi förväntade oss en effekt i denna riktning, ändå var det förvånande över att gruppskillnaderna var så pass stora” säger Terje Falck-Ytter, docent vid institutionen för psykologi och huvudansvarig för studien. Vi tror resultaten är viktiga därför att de pekar på en basal funktion som inte har studerats tidigare i samband med tidiga tecken på autism.
Studie av småsyskon
Studien är en del av Projekt Småsyskon som drivs av Uppsala universitet i samarbete med Center of Neurodevelopmental Disorders vid Karolinska Institutet (KIND). I Projekt Småsyskon ingår småsyskon till barn med autism, ADHD och språkstörning. Barnen följs från fem månaders ålder tills de är sex år gamla. De flesta småsyskon till barn med dessa diagnoser utvecklas normalt, men cirka 10-20 procent av småsyskonen förväntas själva få samma diagnos.
Barnen i den aktuella studien studerades vid 10 månaders ålder, och följdes upp till 3 år, då en diagnostisk bedömning gjordes. Totalt ingick 33 spädbarn vars storasyskon hade autism, tretton av dessa uppfyllde kriterier för autism vid uppföljningen. I studien ingick även en kontrollgrupp som bestod av fjorton spädbarn vars storasyskon inte hade autism.
– Idag kan inte autism diagnosticeras före 2-3-årsåldern, och trots mycket forskning saknar vi en god förståelse av exakt vad som gör att vissa barn utvecklar autism. Även om tvillingstudier visar att genetik är en viktig faktor, så vet vi för lite om vilka specifika gener det rör sig om och hur de påverkar utvecklingen. Filosofin bakom vår studie är att förståelsen av vad autism är kommer bli klarare om vi studerar den tidiga utvecklingen, förklarar Terje Falck-Ytter.
Skillnader mellan grupperna
Resultatet visade på signifikanta gruppskillnader, men det är för tidigt att säga om metoden i sin nuvarande form kan bidra till tidig upptäckt i en klinisk kontext.
– Vi använde eye tracking för att mäta barnens blick, och experimentet tog bara några få minuter. Det är självklart fascinerande och lovande att man genom att mäta ett barn blick så kort tid kan säga något om hur det utvecklas flera år senare. Men det är viktigt att komma ihåg att signifikanta gruppskillnader inte betyder att man direkt kan ta vårt ”test” och tro att man kan få säkra resultat på individnivå, säger Terje Falck-Ytter.
---
Fakta:
Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Journal of Child Psychology and Psychiatry: Falck-Ytter, T., Nyström, P., Gredebäck, G., Gliga, T., Bölte S. and the EASE team. (2018). Reduced orienting to audiovisual synchrony in infancy predicts autism diagnosis at 3 years of age. Journal of Child Psychology and Psychiatry. doi:10.1111/jcpp.12863
Läs mer:
Nyheter
-
Analys av nationalstatens återkomst i EU
05 februari 2019
Hallå där Anna Michalski, docent vid statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet, och en av redaktörerna för årsboken "EU och nationalstatens återkomst".
-
"Samtalsserie uppskattad av publiken"
05 februari 2019
Under hösten 2018 genomfördes tre samtal mellan forskare och med publiken i olika angelägna samhällsfrågor. Samtalsserien fortsätter nu under våren 2019, vi kontaktade Anna Singer, ställföreträdande vicerektor för vetenskapsområdet för humaniora o...
-
Fred byggs bäst med respekt för lokala traditioner och kvinnors behov
30 januari 2019
Varaktig fred skapas bäst med hänsyn till lokala traditioner för konfliktlösning och med stor lyhördhet för gräsrotsperspektivet och inte minst de drabbade kvinnornas behov.
-
Antalet döda i konflikter minskade under 2018
28 januari 2019
Hallå där, Therese Pettersson, forskningssamordnare vid institutionen för freds- och konfliktforskning, som just nu arbetar med att sammanställa statistik från 2018 i Konfliktdatabasen. Har antalet döda till följd av konflikter fortsatt att minska...
-
Känslor inom rättsväsendet behöver erkännas
18 januari 2019
Det är viktigt att inse att anställda inom rättsväsendet, exempelvis åklagare och domare, påverkas av sina känslor i arbetet. Genom att tala öppet om det får man bättre möjligheter till reflektion och att hantera känslorna på ett medvetet och prof...
-
Ny rapport: Små kommuner allt svårare att klara av sitt välfärdsuppdrag
16 januari 2019
Många små och krympande kommuner får allt svårare att klara av sitt välfärdsuppdrag, konstaterar de tre forskare som skrivit SNS Konjunkturrådsrapport 2019, däribland professor Eva Mörk vid nationalekonomiska institutionen. I rapporten föreslås oc...
-
Dubbla beteendeproblem hos tonåringar kräver anpassade insatser
08 januari 2019
Många av de ungdomar som har drag av antisociala beteenden har även utagerande beteendeproblem, och de särskiljer sig från de ungdomar som har endast den ena problematiken. För ungdomar som kommer i kontakt med samhällets hjälpinstanser är det vik...
-
Jeffrey Wimmer ny Humboldtstipendiat
12 december 2018
Riksbankens Jubileumsfond har beslutat om nästa års Humboldtstipendiater och två framstående tyska forskare får möjlighet att arbeta i Sverige varav en vid Uppsala universitet.
-
Torgny Segerstedt-medaljen till Peter Wallensteen
06 december 2018
Torgny Segerstedt-medaljen tillfaller i år Peter Wallensteen, seniorprofessor vid Uppsala universitet. Han får den för sina omfattande insatser inom i freds- och konfliktforskningen.
-
Linné- och Rudbeckmedaljörer utsedda
05 december 2018
Rudbeckmedaljen tilldelas i år professorerna Per Artursson, Kristina Edström och Lars Engwall, medan Linnémedaljen tilldelas professor Leif Andersson. Medaljerna delas ut vid vinterpromotionen den 25 januari nästa år.
-
Konsolideringsbidrag till fyra Uppsala-forskare
05 december 2018
Vetenskapsrådet har fattat beslut om 2018 års utlysning av konsolideringsbidrag till yngre forskare. Av 20 beviljade bidrag går fyra till Uppsala universitet.
-
Glesbygd och offentlig sektor halkar efter i den digitala utvecklingen
28 november 2018
I en ny rapport tar tre ekonomiforskare vid Uppsala universitet temperaturen på den digitala utvecklingen och förändringen i Sverige. De ser bland annat att det finns stora skillnader mellan stad och ladsbyggd när det gäller kompetens och drivkraf...
-
Konsumentval minskar politiskt engagemang
22 november 2018
Reklam och kampanjer som Black Friday riskerar att minska människors politiska engagemang. Det visar en ny avhandling där över 2 800 amerikaner svarat på en webbenkät efter att de har tagit del av stadsmiljöer med eller utan reklaminslag.
-
Är det möjligt att förutse framtidens arbetsmarknad?
16 november 2018
Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi, har fått forskningsmedel från Vetenskapsrådet för att bygga upp forskningsmiljön "Teknologisk utveckling och framtidens arbetsmarknad".
-
Tydlig antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden
16 november 2018
Afrosvenskar har väsentligt lägre bruttolön och disponibel inkomst än den övriga svenska befolkningen. De är överrepresenterade i lågstatusyrken och för dem som läser vidare efter gymnasiet och avslutar en treårig postgymnasial utbildning ökar ant...
-
Hotet mot demokratin tema för årets Forsskålsymposium
14 november 2018
Hoten mot demokratin kommer från olika håll, från antidemokratiska regimer såväl som från radikala grupper och ideologier. Vilka är hoten mot demokratin och hur allvarliga är de? Hur kan demokratin främjas och förstärkas? Dessa frågor är temat för...
-
Inför debatten på måndag: tre frågor till Sten Hagberg
09 november 2018
Varför tillåts rasistiska organisationer i Sverige? Det är frågan som ska diskuteras i Universitetsaulan på måndag kväll – och som väntas dra storpublik. Professor Sten Hagberg, som leder paneldebatten tillsammans med UNT:s ledarskribent Maria Rip...
-
Seminarium om skottlossning, våld och droger väcker uppmärksamhet
06 november 2018
Skottlossning, våld och droger är i fokus onsdag 14 november då nätverket U-FOLD kallar till höstseminarium i universitetshuset i Uppsala. Det högaktuella temat väcker intresse och seminariet har redan flyttats till en större lokal.
-
Bidrag till forskningsmiljöer inom migration och integration
05 november 2018
Vetenskapsrådet har beslutat vilka ansökningar som beviljats bidrag till forskningsmiljö inom migration och integration 2018. Av de fyra forskningsmiljöer som får bidrag finns två vid Uppsala universitet.
-
Bidrag till forskning inom humaniora och samhällsvetenskap
05 november 2018
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats bidrag inom humaniora och samhällsvetenskap 2018. Totalt beviljas nästan 730 miljoner kronor för åren 2018–2024. Uppsala universitet får nära 144 miljoner kronor till 28 projekt.