Ljuskänslighet hos spädbarn kopplas till autismdiagnos
8 maj 2018
En ny studie publicerad i Nature Communications visar att spädbarn som senare får en autismdiagnos reagerar kraftigare på ljusförändringar än andra barn. Detta fynd antyder att basala sensoriska funktioner kan spela en viktig roll i den tidiga utvecklingen vid autism.
Även om de flesta av de utmärkande symptomen för autism rör social kommunikation, så finns en ökad förståelse för att tidiga tecken på autism kan identifieras redan i basala processer knutna till hjärnans tidiga utveckling. I linje med detta har man dessutom lagt till sensoriska avvikelser som formella symptom i den senaste diagnostiska manualen som används i många länder för att diagnosticera autism.
I den nya studien undersöktes pupillens ljusreflex hos 9-10 månader gamla spädbarn – denna reflex är en grundläggande sensorisk mekanism som reglerar mängden ljus som når näthinnan. De spädbarn som uppfyllde kriterierna för autism vid tre års ålder drog ihop sina pupiller mer än de barn som inte uppfyllde kriterierna vid uppföljningen. Dessutom fann man att graden av pupillsammandragning visade ett positivt samband med mängden symptom på autism. Spädbarn med kraftigare pupillsammandragning hade mer symptom senare, oberoende av om de uppfyllde kriterier för diagnos eller ej.

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT
– Tidigare studier på äldre barn med autism har antytt en försvagad pupillreflex. Dessa resultat motiverade oss att undersöka reflexen hos spädbarn vars storasyskon har autism. De flesta småsyskon till barn med autism utvecklas normalt, men sannolikheten att senare få diagnos själv är betydligt högre i denna grupp än i befolkningen generellt. Överraskande nog så fann vi att gruppskillnaderna var i motsatt riktning än vad man tidigare sett hos äldre barn: Vi fann starkare pupillreflexer bland de spädbarn som senare diagnosticerades med autism, säger Terje Falck-Ytter, docent vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet och huvudansvarig för studien.
– Vi tror att dessa resultat är viktiga då de lyfter fram en väldigt basal sensorisk funktion som inte studerats tidigare bland spädbarn som senare diagnosticeras med autism.
Studien är en del av det större forskningsprojektet Projekt Småsyskon, som är ett samarbete mellan Uppsala universitet och Center of Neurodevelopmental Disorders vid Karolinska Institutet (KIND). I undersökningen av pupillen inkluderades data från Sverige och även data från en liknande longitudinell studie av småsyskon vid Birkbeck, University of London i Storbritannien.
Deltagarna i experimentet var 9-10 månader gamla när pupillens ljusreflex undersöktes. Autismutredningen gjordes när barnen blivit tre år. Totalt 147 småsyskon till barn med autism deltog i studien, av vilka 29 uppfyllde kriterierna för autism vid uppföljningen. Studien inkluderade även en kontrollgrupp om 40 barn vars storasyskon inte hade någon diagnos.
– Idag kan inte autism diagnosticeras med bra träffsäkerhet förrän vid cirka 2-3 års ålder, men vi hoppas att med mer kunskap om den tidiga utvecklingen så kan vi i framtiden göra dessa bedömningar ännu tidigare. Det skulle underlätta för familjer att få stöd och träning tidigare. Det skulle även kunna stimulera helt ny forskning kring tidiga insatser. Resultaten i denna studie visade på statistiskt säkerställda gruppskillnader, men det är viktigt att betona att träffsäkerheten i pupillundersökningen var för låg för att kunna förutsäga utvecklingen för individuella barn. Huruvida denna metod kommer att ha ett klinisk värde, till exempel för tidig upptäckt, är alltså för tidigt att säga, säger Falck-Ytter.
---
Fakta:
Studiens resultat presenteras i en forskningsartikel i Nature Communications:
Nyström P, Gliga T, Nilsson Jobs E, Gredebäck G, Charman T, Johnson MH, Bölte S & Falck-Ytter T (2018). Enhanced pupillary light reflex in infancy is associated with autism diagnosis in toddlerhood. Nature Communications. DOI: 10.1038/s41467-018-03985-4
Nyheter
-
Analys av nationalstatens återkomst i EU
05 februari 2019
Hallå där Anna Michalski, docent vid statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet, och en av redaktörerna för årsboken "EU och nationalstatens återkomst".
-
"Samtalsserie uppskattad av publiken"
05 februari 2019
Under hösten 2018 genomfördes tre samtal mellan forskare och med publiken i olika angelägna samhällsfrågor. Samtalsserien fortsätter nu under våren 2019, vi kontaktade Anna Singer, ställföreträdande vicerektor för vetenskapsområdet för humaniora o...
-
Fred byggs bäst med respekt för lokala traditioner och kvinnors behov
30 januari 2019
Varaktig fred skapas bäst med hänsyn till lokala traditioner för konfliktlösning och med stor lyhördhet för gräsrotsperspektivet och inte minst de drabbade kvinnornas behov.
-
Antalet döda i konflikter minskade under 2018
28 januari 2019
Hallå där, Therese Pettersson, forskningssamordnare vid institutionen för freds- och konfliktforskning, som just nu arbetar med att sammanställa statistik från 2018 i Konfliktdatabasen. Har antalet döda till följd av konflikter fortsatt att minska...
-
Känslor inom rättsväsendet behöver erkännas
18 januari 2019
Det är viktigt att inse att anställda inom rättsväsendet, exempelvis åklagare och domare, påverkas av sina känslor i arbetet. Genom att tala öppet om det får man bättre möjligheter till reflektion och att hantera känslorna på ett medvetet och prof...
-
Ny rapport: Små kommuner allt svårare att klara av sitt välfärdsuppdrag
16 januari 2019
Många små och krympande kommuner får allt svårare att klara av sitt välfärdsuppdrag, konstaterar de tre forskare som skrivit SNS Konjunkturrådsrapport 2019, däribland professor Eva Mörk vid nationalekonomiska institutionen. I rapporten föreslås oc...
-
Dubbla beteendeproblem hos tonåringar kräver anpassade insatser
08 januari 2019
Många av de ungdomar som har drag av antisociala beteenden har även utagerande beteendeproblem, och de särskiljer sig från de ungdomar som har endast den ena problematiken. För ungdomar som kommer i kontakt med samhällets hjälpinstanser är det vik...
-
Jeffrey Wimmer ny Humboldtstipendiat
12 december 2018
Riksbankens Jubileumsfond har beslutat om nästa års Humboldtstipendiater och två framstående tyska forskare får möjlighet att arbeta i Sverige varav en vid Uppsala universitet.
-
Torgny Segerstedt-medaljen till Peter Wallensteen
06 december 2018
Torgny Segerstedt-medaljen tillfaller i år Peter Wallensteen, seniorprofessor vid Uppsala universitet. Han får den för sina omfattande insatser inom i freds- och konfliktforskningen.
-
Linné- och Rudbeckmedaljörer utsedda
05 december 2018
Rudbeckmedaljen tilldelas i år professorerna Per Artursson, Kristina Edström och Lars Engwall, medan Linnémedaljen tilldelas professor Leif Andersson. Medaljerna delas ut vid vinterpromotionen den 25 januari nästa år.
-
Konsolideringsbidrag till fyra Uppsala-forskare
05 december 2018
Vetenskapsrådet har fattat beslut om 2018 års utlysning av konsolideringsbidrag till yngre forskare. Av 20 beviljade bidrag går fyra till Uppsala universitet.
-
Glesbygd och offentlig sektor halkar efter i den digitala utvecklingen
28 november 2018
I en ny rapport tar tre ekonomiforskare vid Uppsala universitet temperaturen på den digitala utvecklingen och förändringen i Sverige. De ser bland annat att det finns stora skillnader mellan stad och ladsbyggd när det gäller kompetens och drivkraf...
-
Konsumentval minskar politiskt engagemang
22 november 2018
Reklam och kampanjer som Black Friday riskerar att minska människors politiska engagemang. Det visar en ny avhandling där över 2 800 amerikaner svarat på en webbenkät efter att de har tagit del av stadsmiljöer med eller utan reklaminslag.
-
Är det möjligt att förutse framtidens arbetsmarknad?
16 november 2018
Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi, har fått forskningsmedel från Vetenskapsrådet för att bygga upp forskningsmiljön "Teknologisk utveckling och framtidens arbetsmarknad".
-
Tydlig antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden
16 november 2018
Afrosvenskar har väsentligt lägre bruttolön och disponibel inkomst än den övriga svenska befolkningen. De är överrepresenterade i lågstatusyrken och för dem som läser vidare efter gymnasiet och avslutar en treårig postgymnasial utbildning ökar ant...
-
Hotet mot demokratin tema för årets Forsskålsymposium
14 november 2018
Hoten mot demokratin kommer från olika håll, från antidemokratiska regimer såväl som från radikala grupper och ideologier. Vilka är hoten mot demokratin och hur allvarliga är de? Hur kan demokratin främjas och förstärkas? Dessa frågor är temat för...
-
Inför debatten på måndag: tre frågor till Sten Hagberg
09 november 2018
Varför tillåts rasistiska organisationer i Sverige? Det är frågan som ska diskuteras i Universitetsaulan på måndag kväll – och som väntas dra storpublik. Professor Sten Hagberg, som leder paneldebatten tillsammans med UNT:s ledarskribent Maria Rip...
-
Seminarium om skottlossning, våld och droger väcker uppmärksamhet
06 november 2018
Skottlossning, våld och droger är i fokus onsdag 14 november då nätverket U-FOLD kallar till höstseminarium i universitetshuset i Uppsala. Det högaktuella temat väcker intresse och seminariet har redan flyttats till en större lokal.
-
Bidrag till forskningsmiljöer inom migration och integration
05 november 2018
Vetenskapsrådet har beslutat vilka ansökningar som beviljats bidrag till forskningsmiljö inom migration och integration 2018. Av de fyra forskningsmiljöer som får bidrag finns två vid Uppsala universitet.
-
Bidrag till forskning inom humaniora och samhällsvetenskap
05 november 2018
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats bidrag inom humaniora och samhällsvetenskap 2018. Totalt beviljas nästan 730 miljoner kronor för åren 2018–2024. Uppsala universitet får nära 144 miljoner kronor till 28 projekt.