Varför används förstörelse av kultur som ett vapen i konflikter?

10 april 2019

Fotografi på antik tempelruin.

Baalshamintemplet i Palmyra i Syrien. Det var ett antikt tempel från år 131 och togs upp på listan över världsarv av FN-organet Unesco 1980. 2015 sprängdes templet av Islamiska staten.

Varför förstörs kulturarv i allt större utsträckning vid konflikter och hur påverkar det i sin tur arbetet med återuppbyggnad efter konflikten? Det är frågor som nybildade forskarnätverket "Kulturarv och etik i fred och konflikt" ska belysa.

– Det har skett en kraftig upptrappning av attacker och förstörelse av kulturarv i olika konflikter. Attacker på kulturarv används som ett vapen i konflikter och de senaste åren har det varit mycket mer aggressivt än tidigare, säger Elisabeth Schellekens Dammann, professor i estetik vid filosofiska institutionen.

Elisabeth Schellekens Dammann är nätverksledare för forskarnätverket "Kulturarv och etik i fred och konflikt" som har fått medel från Centre for Integrated Research on Culture and Society (Circus) för att under två år bygga upp verksamheten. I forskarnätverket ingår från start forskare från filosofi, kulturvård och freds- och konfliktforskning men det finns potential att också omfatta forskning inom till exempel juridik, statsvetenskap, historia och arkiv, bibliotek och museer.

– Vi behöver förstå vad det är som gör att attacker på kulturarv används som vapen, varför vissa grupper ser det som legitimt. Men också varför det får så stor effekt, i vissa fall har attackerna på kulturarv till exempel fått större genomslag i internationell media än konflikter där många människor dör.

Kulturarvet har ett starkt internationellt skydd. Näst efter människoliv är det viktigast att skydda kulturarv i väpnade konflikter, förstörelse av kulturarv i väpnade konflikter kan behandlas som krigsbrott enligt internationell folkrätt.

– Den här ambitionen bygger på ett mångfaldsperspektiv men vi vet egentligen väldigt lite om hur olika kulturer förhåller sig till mångfaldsperspektivet och vad vi menar med ett gemensamt kulturarv.

Ytterligare frågeställningar som forskarna i nätverket vill studera är bland annat vilka faktorer som påverkar planeringen och genomförandet av kulturegendomsskydd och hur detta i sin tur inverkar på fred och återuppbyggnad efter konflikt.

Men kan man inte spara informationen digitalt och återskapa den?
– Det är förstås bra om det finns sparat digitalt eller som kopior men föremålen har ett värde i sig som inte kan återskapas. Jämför till exempel en förfalskning eller en kopia med ett original. När du håller ett föremål i din hand påverkas din känsla och uppfattning av föremålet om du vet att det är en kopia, förfalskning eller ett original.

 

Läs mer

Nyheter