Varför har kvinnorna högre skolbetyg men männen bättre resultat på högskoleprovet?

6 maj 2019

Skolbetygen är ett bättre mått på allmän studieförberedelse än högskoleprovet visar en ny forskningsrapport.

Kvinnor har högre avgångsbetyg medan män har bättre resultat på högskoleprovet. En ny rapport visar att betyg och högskoleprov delvis fångar olika saker och att de med goda betyg oftare slutför en högskoleexamen.

Kvinnor har högre skolbetyg än män. Upp till två tredjedelar av skillnaden tycks bero på att kvinnor har högre motivation för skolarbete och lägger ner mer tid på det. Männen presterar bättre än kvinnorna på högskoleprovet. Skillnaden är ungefär lika stor som mellan skolbetygen, men till männens fördel. Ungefär 40 procent av männens högre resultat förklaras av att de män som skriver provet har högre kognitiva förmågor än de kvinnor som skriver. Det framgår av rapporten "Könsskillnader i skolbetyg och resultat på högskoleprov" från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) skriven av Arizo Karimi och Georg Graetz, båda forskare vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet.

– I totalbefolkningen ser vi inga könsskillnader i kognitiva förmågor, säger Arizo Karimi. Men de män som väljer att skriva provet är en selekterad grupp och har i genomsnitt mer av de förmågor som är viktiga för att skriva ett bra provresultat. Motivation, på det sätt vi mäter det, tycks inte spela roll för provresultatet.

Betyg och högskoleprov mäter olika förmågor. Vilka är viktigast för att slutföra en universitets- och högskoleutbildning? Rapportförfattarna finner i likhet med tidigare forskning att skolbetygen är ett bättre mått på vem som kommer att fullfölja en högskoleexamen än vad högskoleprovet är.

– Skolbetygen tycks vara ett bättre mått på allmän studieförberedelse än högskoleprovet. Om vi tog bort högskoleprovet skulle vi sannolikt få ännu fler kvinnliga studenter och studenterna skulle i genomsnitt ha högre motivation men lägre kognitiva förmågor, avslutar Arizo Karimi.

Data och metod

Rapportförfattarna har studerat samtliga elever som avslutade grundskolan 1993–2012 och fokuserat på gymnasiebetyg och högskolresultat 1996–2015. Dessutom studerades 4 000 elever födda 1992 som finns i det så kallade UGU-materialet där elevers kognitiva förmågor testas i kombination med en enkät om bland annat motivation och uppfattning om sin egen förmåga. I de studerade åldersgrupperna skrev ungefär 40 procent av kvinnorna och 30 procent av männen högskoleprovet. De med högre motivation deltog oftare, vilket förklarar nästan hela könsskillnaden i provdeltagande.

 

Läs mer

Pressmeddelande och länkar till underliggande publikationer från IFAU

 

Nyheter