Högre seminarium i offentlig rätt: Demokrati i kristider: undantagstillstånd och öppenhet

Under coronapandemin har flera medlemsstater i EU inskränkt rätten att få tillgång till allmänna handlingar inom ramen för det konstitutionella undantagstillstånd som har utlysts av dessa stater. Detta innebär ett avsteg från den rätt enskilda normalt har till fri tillgång till allmänna handlingar och försvårar enskildas möjlighet att skapa sig en uppfattning om politiska, samhälleliga och ekonomiska skeenden. Indirekt begränsas därför även informationsfriheten och rätten till fri åsiktsbildning som är grundläggande rättigheter i ett demokratiskt samhälle. Den tekniska utvecklingen har medfört att det finns flera källor och kanaler för informationsspridning som, å ena sidan, underlättar utövandet av informationsfriheten och, å andra sidan, utmanar riktigheten i den informationen som sprids. Här spelar offentlighetsprincipen en viktig roll mot spridning av desinformation som har under pandemikrisen gjort kunskapen särskilt sårbar. Med utgångpunkt i en komparativ studie av flera europeiska länder syftar avhandlingsprojektet till att förstå vilken roll öppenhet och transparens spelar för att upprätthålla demokrati i en kris. I den komplexa spänningen mellan effektivitet och öppenhet i kristid utkristalliseras flera konstitutionella värden och principer som demokrati, yttrande- och informationsfrihet samt undantagstillstånd.

På seminariet introduceras - på en övergripande plan - avhandlingsprojektet och därutöver presenteras - på en djupare plan - det teoretiska ramverket om undantagstillstånd som har bildats under 1900-talet.