TID-kollokviet – Malin Mark: Svängrum i butiken? Avståndsskyltar och handelns implementering av myndig­hets­rekommendationer under coronapandemin 

Svängrum i butiken? Avståndsskyltar och handelns implementering av myndig­hets­rekommendationer under coronapandemin 

Skyltar med uppmaningar till att hålla avstånd har blivit ett återkommande inslag i stadslandskapet sedan coronapandemins början, och en viktig aktör för implementering av myndighetsrekommendationer är handeln. Som kriskommunikation har coronarelaterade skyltar tidigare uppmärksammats inom forskningsfältet lingvistiska landskap (se t.ex. Kalocsányiová et al. 2021) och  i svensk kontext av Ekwall et al. (2021). I denna undersökning vill jag dock lyfta fram en specifik aspekt av avståndsskyltarna: samtidigt som de är en form av kriskommunikation behöver butiker fortsatt kunder, och handlarna måste då hantera den målkonflikt som uppstår (jfr Rahm et. al 2019, om en delvis jämförbar konflikt vid försäljning av alkohol).

En första, mycket preliminär, analys utifrån Ledin & Machin (2018) visar att avståndsskyltar i handeln inte enbart har funktionen effektiv kriskommunikation. En entydig representation av att hålla distans, två stiliserade figurer med en dubbelriktad pil mellan sig, mildras till exempel ofta med ett hjärta. I skrift uttrycks detta i varianter på den abstrakt hållna formuleringen ”Avstånd är omtanke” som också speglar den vaghet som ofta setts som kännetecknande för svenska myndigheters hantering av pandemin (jfr Westberg 2020; Wodak 2021). Skyltarna förändrar dock karaktär i och med de hårdare restriktioner som införs under december 2021, vilket visar sig i fler uppmaningsformer och hänvisningar till myndigheter. Samtidigt lyser direkt avskräckande element, såsom visuella representationer av ett virus, under hela perioden nästan helt med sin frånvaro. 

Under kollokviet vill jag främst diskutera två aspekter av undersökningen. För det första gäller det principer för urval vid materialinsamlingen (650 fotografier på cirka 450 unika avståndsskyltar i Uppsala och Stockholm från perioden 29 november 2021–3 februari 2022). För det andra skulle jag vilja föra en diskussion om ett mindre urval av skyltar med förhållandevis mycket text –  om och i så fall hur en legitimeringsanalys här kan vara fruktbar att genomföra. I detta inspireras jag av Westberg (2016) som utifrån ett sociosemiotiskt och systemiskfunktionellt perspektiv tillämpar van Leeuwens teoretiska ramverk för legitimeringsanalys. 

Undersökningen tangerar mitt avhandlingsämne, men frågan om den kommer (eller inte kommer) att inkorporeras i avhandlingen lämnas utanför kollokviet.

Referenser

Ekwall, Per Erik, Annelie Ädel och Catharina Nyström Höög. 2021. Towards a unified affordance approach: searching for congruent meaning making in COVID-19 warning designs. Social Semiotics, DOI: 10.1080/10350330.2021.1995306

Kalocsányiová, Erika, Ryan Essex och Damian Poulter. 2021. Risk and Health Communication during Covid-19: A Linguistic Landscape Analysis. Health Communication: DOI: 10.1080/10410236.2021.19911639

Ledin, Per och David Machin. 2018. Doing visual analysis: from theory to practice. Thousand Oaks, CA: SAGE Publications. 

Rahm, Henrik, Sanna Skärlund och Peter Svensson. 2019. Monopolets moral: De nordiska alkoholmonopolens legitimeringsarbete. Tidsskriftet Sakprosa 11(2). DOI: https://doi.org/10.5617/sakprosa.6669

Westberg, Gustav. 2016. Legitimerade föräldraskap 1870–2010: En diskurshistorisk undersökning. Stockholm: Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.

Westberg, Gustav. 2020. Corona, vaghet och skam: Om myndighetskommunikation och affekt på sociala medier. Språk och stil NF 30: 5–31.

Wodak, Ruth. 2021. Crisis communication and crisis management during COVID-19. Global Discourse 11(3). DOI: 10.1332/204378921X16100431230102