TID-kollokviet: Alexandra Petrulevich

1600-talet är den tid då myndighetssvenskan på allvar blommar ut. Kronan och dess många tjänstemän har mycket att reglera och få ordning på. Ett i språkvetenskapliga sammanhang underutforskat område är namnpolitiken – vad ville stormakten Sverige med namn på sina storskaliga geometriska kartor? Så här kan det exempelvis stå i ett direktiv från slutet av 1600-talet ställt till kronans lantmätare: ”På de Finska, Estniska, Lettiska, gemena Livländska och Tyska, gemena Pommerska samt Bremiska språken antecknas efter nödvändigheten nomina propria och appellativa på lägenheterna samt deras jordmåners art och bruk etc., hvarvid dock jämväl tillsättes deras betydelse med rätta försvenskade ord” (Samlingar 1 s. 232). Citatet väcker många frågor: Vilka bestämmelser kring namngivning på storskaliga geometriska kartor har funnits under 1600-talet? Hur gick den här namngivningen till? Samlade lantmätarna namnmaterial från lokalbefolkningen eller återanvände de bara skriftliga källor? Hur gick namninsamlingen till? Vilka kan tänkas ha varit informanterna? Försvenskades icke-nordiska namn när lantmätarna väl framställde själva kartorna? Vad innebär försvenskning egentligen? Sammanfattat i en enda forskningsfråga: vilka slags praktiker knutna till ortnamnspolitiken som ett socialt fenomen döljs av storskaliga geometriska kartor om man studerar dem som så kallade punkterade aktör-nätverk?

På kollokviet lägger jag fram ett första utkast till en artikel som närmar sig materialet – Kammarkollegiets och Lantmäteriets instruktioner från 1600-talet, ett urval av storskaliga geometriska kartor och excerperade ortnamn – från aktör-nätverksteorins utsiktspunkt för att få svar på bl.a. den sistnämnda frågan. Jag inleder kollokviet med en kortare presentation av projektet och artikelutkastet. Därefter tar diskussionen av framför allt studiens analytiska ram vid. Utkastet har granskats av en inbjuden granskare, Karin Idevall Hagren, docent, Stockholms universitet.

För att ta del av utkastet mejla alexandra.petrulevich@nordiska.uu.se

Projektet ”Att försvenska den Andre: ortnamnspolitiken i storskaliga geometriska kartor från stormaktstidens Sverige” finansieras av Riksbankens jubileumsfond (P20-0105; 2021–2024).