Social genomik i fokus för ny forskningsinfrastruktur

Vetenskapen har redan visat att mänskligt beteende formas i komplext samspel mellan genetiskt arv och social miljö. Nu bygger forskare vid Uppsala universitet en kunskapsbank som ska ta den sociala genomiken till nästa nivå.

Varför lever vissa människor hälsosammare och lyckligare liv än andra? Och vilka krafter motiverar oss till högre utbildning och politiskt engagemang. Vetenskapen har länge sökt svaren i renodlat socioekonomiska faktorer, men modern forskning visar hur vårt genetiska arv utgör en viktig komponent i förståelsen av mänskligt beteende. Nu vill forskare vid Uppsala universitet bygga en forskningsinfrastruktur som ska lyfta kunskapen om samspelet mellan gener och miljö till nästa nivå.

– Våra sociala personlighetsdrag är komplexa konstruktioner som påverkas av stora antal gener som var och en för sig har marginell betydelse. Att identifiera mönster förutsätter tillgång till omfattande mängder information, och vi kommer nu att initiera samarbeten med ett urval ledande internationella aktörer som förfogar över det material som krävs. Därefter ska vi med grund i disponibla data sammanställa riskindex i syfte att effektivisera forskning kring hur genetiska förutsättningar kan prediktera vårt beteende, berättar Sven Oskarsson, professor i statsvetenskap.

Projektet möjliggörs av ny, kostnadseffektiv teknik som på kort tid krympt kostnaden för att kartlägga en människas DNA från miljardbelopp till vad som motsvarar en normal restaurangnota. Många företag erbjuder idag gentester för privatpersoner, vilket innebär att insamlingen av nya data sker snabbt och kontinuerligt. Samtidigt har den hastiga utvecklingen blåst nytt syre i den etiska debatten kring vilka risker genetisk vetenskap kan medföra.

– All forskning kring mänskligt beteende kan missbrukas, så diskussionen är både fullt befogad och måste aktivt hållas levande. I vårt arbete ryms den pedagogiska uppgiften att tydliggöra hur genetiska faktorer endast i begränsad utsträckning kan förklara skillnaderna i hur olika människor fungerar som sociala varelser. Likväl är det en absolut nödvändighet att vi hanterar vårt material både försiktigt, noggrant och säkert, konstaterar Sven Oskarsson.

Vetenskapsrådet beviljade nyligen 13 miljoner kronor till skapandet av den planerade infrastrukturen. Anslaget ska bland annat finansiera digital lagring av data och lön till fem nya tjänster som placeras vid Uppsala universitet, Harvard University och University of Southern California. Projektgruppen utgår från en redan existerande internationell forskningsmiljö, och räknar med att inom fyra år kunna erbjuda en bank med enhetligt framtagna index som ska underlätta för forskare från närliggande fält att påbörja studier inom social genomik.

– Vi arbetar i ett område på stark frammarsch, och vår ambition är att den resurs vi nu utvecklar ska vara i frontlinjen för tillämpning av de nya möjligheter som oavbrutet uppenbarar sig. Materialet kommer att vara tillämpbart inom flera vetenskapliga discipliner med goda möjligheter till korsbefruktning, och tillsammans kan vi skapa en karta som bidrar till ökad förståelse för världen och ligger till grund för interventioner som banar väg för ett rättvisare och mer jämställt samhälle, säger Sven Oskarsson.

Projektet Arvets betydelse för sociala beteenden: Nya ansatser i skärningspunkten mellan samhällsvetenskap och genetik inleds 1 januari 2020 och pågår initialt till och med 31 december 2023.

Mer information  Sven Oskarssons forskning om Arv via miljö

Magnus Alsne