Sociala förmåner bland utrikes och inrikes födda

9 October 2020

Ett par som går med barnvagn.

Förmåner som baseras på tidigare förvärvsarbete är på kort sikt mindre omfattande bland utrikes födda. Men på lång sikt ökar sjuk- och föräldrapenning.

Utrikes födda tar i högre grad del av sociala förmåner än vad jämförbara inrikes födda gör. Men det finns stora skillnader mellan olika grupper av utrikes födda och skillnaderna har minskat över tiden, visar en ny rapport från IFAU, institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Olof Åslund, gästprofessor vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, är en av forskarna bakom studien. Med hjälp av registerdata har forskarna undersökt hur inrikes och utrikes födda tog del av ekonomiskt bistånd, olika arbetslöshets- och studieförmåner, föräldraförmåner, sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning under perioden 1990–2016.

Resultaten visar att det genomsnittliga mottagandet är större bland utrikes födda, men skillnaderna varierar över tiden och beroende på förmånstyp. Det sätt på vilket utrikes födda tar del av förmåner är på flera sätt kopplat till deras svagare ställning på arbetsmarknaden.

– För många nyanlända tar det tid att etablera sig på arbetsmarknaden. Under de första åren i Sverige är det därför vanligt med olika stöd vid arbetslöshet och studier, samt med ekonomiskt bistånd. Skillnaderna i relation till inrikes födda minskar med tid i Sverige, säger Lisa Laun som är en av rapportförfattarna.

Sjuk- och föräldrapenning ökar på lång sikt

Förmåner som baseras på tidigare förvärvsarbete är på kort sikt mindre omfattande bland utrikes födda. Men på lång sikt ökar sjuk- och föräldrapenning, och historiskt har det funnits en betydande långsiktig överrepresentation av utrikes födda bland dem som fått del av sjuk- och aktivitetsersättning.

Personer med en svagare ställning på arbetsmarknaden riskerar till exempel i högre grad att förlora jobbet när konjunkturläget försämras. Där är utrikes födda överrepresenterade, vilket kan öka skillnaderna i mottagandet av förmåner.

– Striktare regler i sjuk- och aktivitetsersättningen som lett till en allmän minskning av förmånen har istället bidragit till minskade skillnader mellan utrikes och inrikes födda, avslutar Lisa Laun.

Baserad på registerdata

Studien är baserad på registerdata för perioden 1990–2016 och jämför utrikes och inrikes födda i samma ålder, av samma kön och under samma kalenderår. Kompletterande analyser tar också hänsyn till familjesituation, utbildning och bostadsort. Studien omfattar alla som invandrat till Sverige i ålder 20–55 under åren 1968–2015, samt samtliga inrikes födda i jämförbar ålder.

Publikation

IFAU rapport 2020:15 ”Utrikes födda och välfärdssystemen” är skriven av Lisa Laun, Linus Liljeberg (båda IFAU) och Olof Åslund (Uppsala universitet och IFAU).

Läs mer

Ladda ner hela Rapport 2020:15 (pdf, 1221 kB)"Utrikes födda och välfärdssystemen"