Analys av nationalstatens återkomst i EU
5 februari 2019
Hallå där Anna Michalski, docent vid statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet, och en av redaktörerna för årsboken "EU och nationalstatens återkomst".
Vad är det för årsbok?
– De svenska universitetens institutioner för ekonomi, juridik och statskunskap samarbetar sedan 1998 i tre nätverk för Europaforskning och ger ut årsboken Europaperspektiv. Det är faktiskt den äldsta svenska akademiska bokserien fortfarande i produktion. Årets bok har titeln "EU och nationalstatens återkomst".
Varför valde ni det här temat?
– På grund av den utveckling som vi skönjer i kölvattnet av de kriser som EU har genomgått de senaste tio åren då vissa medlemsländer visar allt mer egoistiska tendenser.
Vilka egoistiska tendenser?
– Till exempel i Storbritanniens beslut att lämna EU, de polska och ungerska regeringarnas utmaning av EU:s principer och grundläggande värderingar, men också på det sätt som Eurozonen har valt att hantera utfallet av den djupa statsskuldskrisen och migrationskrisen.
Nationalstater har ju alltid varit en del av EU, varför är det ett problem nu?
– Kriserna har blottlagt många av de djupgående skärningslinjerna mellan EU:s medlemsländer. Det kan handla om olika principiella ställningstaganden om var makten ska ligga och var beslut ska tas, på europeisk eller nationell nivå, men även om intresseskillnader som orsakas av ekonomisk utveckling, kulturella normer eller annat. Genom en rad utvidgningar till nya medlemsländer har EU blivit allt mer diversifierat och detta kan leda till att det blir allt svårare för medlemsländerna att enas om dess övergripande målsättningar såväl som i faktisk politik.
Finns det exempel på motsatsen?
– Ja, vi ser att medlemsländerna i samklang med EU:s institutioner har funnit stor samsyn i till exempel förhållningssättet gentemot Storbritannien, inom handelspolitiken, i utrikespolitiken och i synnerhet i relationerna till USA, Kina och Ryssland.
Vilka åtgärder föreslår ni i boken?
– Vid sidan av konkreta förslag om åtgärder inom respektive fält som täcks av författarna poängterar bidragen i denna bok vikten av att EU:s institutioner faktiskt tar strid för de gemensamma värderingar som unionen säger sig värna om. EU bör tydligt deklarera sitt ställningstagande när det gäller såväl grundläggande rättsliga principer som demokratiska rättigheter. Samtidigt bör EU påminna medlemsstaterna och medborgarna om de vinster som finns med EU-samarbetet.
– Det är dock minst lika viktigt att EU också ställer krav på medlemsstaterna att de dels ska hedra både de formella och informella principerna som de ålagt sig att följa och dels att de måste sluta använda EU som en syndabock för impopulära beslut (eller icke-beslut) som de själva till stor del ansvarar för.
Fakta
I årsboken tar forskarna upp ett antal perspektiv och frågeställningar:
- Förhållandet mellan EU och medlemsländerna och framväxten av en politisk hybrid, belägen någon stans mellan överstatligt och mellanstatligt styre.
- Hur EU-kommissionen har hanterat den domstolsreform som den polska regeringen inledde hösten 2015 och den utmaning av EU:s värdegrund som reformen inneburit.
- EU:s migrationspolitik och det stora handlingsutrymme som lämnas till de enskilda medlemsländerna, vilket ger länderna möjlighet att reglera flyktinginvandringen och ändå följa internationella avtal.
- Brexit och förutsättningarna för EU:s sammanhållning.
- EU:s arbete med att motverka urholkandet av nationella skattebaser och svårigheterna att träffa en överenskommelse, då medlemsstaterna inte kan komma överens om behovet att reglera skattekonkurrens.
- Eurons problem och framtid och Euroländernas bristande vilja att gemensamt reglera ekonomisk politik.
- Hur rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter ska garanteras inom EU-rättens tillämpningsområde.
- Hur europeiseringsprocesser, dvs. den växelvisa påverkan mellan EU och dess medlemsländer, ska förstås i en tid då nationalstaten verkar få mer inflytande i integrationsprocessen.
- Förhållandet mellan regional separatism och europeisk integration med fokus på Katalonien och Skottland.
Boken presenteras under våren 2019 på olika platser, bokpresentationen 6 februari i Stockholm kommer att direktsändas av SVT och finnas på SVT Forum att se på i efterhand.