Sopornas väg från problem till värdefull biogas

Sopor är inte bara ett problem som måste hanteras och symboler för en ohållbar konsumtion. Det har vuxit fram en marknad kring avfallet, som har gett dem ett värde i dagens hållbarhetsekonomi. Vid Uppsala universitet pågår ett forskningsprojekt om matavfallets väg från sopor till biogas.

– Sopor är paradoxala – å ena sidan konsumerar vi för mycket och ser sopor är ett tecken på ohållbar konsumtion. Samtidigt växer en marknad kring soporna. Det finns fjärrvärmeverk som måste matas med sopor och det skapas nya yrken som till exempel sopmäklare, säger Tora Holmberg, professor vid sociologiska institutionen.

Tillsammans med Claes-Fredrik Helgesson och Sebastian Abrahamsson, båda vid Uppsala universitet och Malin Ideland, vid Malmö universitet, driver hon projektet ”Soparbete i hållbarhetsekonomin: värdeomvandlingar av spillvatten och matavfall” som pågår mellan 2018 och 2020 med finansiering från Vetenskapsrådet.

– Vi undersöker hur det här värdelösa går till något värdefullt och tillbaka igen och följer sopornas väg till att de blir biogas. Vad händer på vägen? Här finns många aktörer och många transporter. Sopornas ekonomi brukar framställas som cirkulär, men kanske är den linjär eller en mix av båda, säger Tora Holmberg.

Bostadsområde satsade på sopor

Ett intressant exempel är projektet ”Nya Nordost” som drevs av Gästrike Återvinnare i Gävle. Bostadsområdet Nordost, ett lite eftersatt område, skulle renoveras. Man beslöt sig för att samtidigt förbättra sopsorterandet i området och installerade flerfackssystem i lägenheterna, anställde sopvärdar, spred information, satte upp skyltar och nya sopbehållare.

Vad hände då med innehållet i de bruna påsarna för matavfall?

– Vi slänger ungefär en tredjedel av det vi kånkar hem från affären. Från den bruna påsen går avfallet till förbehandling där det pressas. En del av avfallet blandas till en ”slurry” och skickas till biogasanläggningen. Slurryn rötas i stora kamrar där biogasen blir till, berättar Tora Holmberg.

Biogas är en flyktig resurs och kommunen jagar hela tiden nya leverantörer och kunder. Det behövs bussbolag och industrier som kan använda biogasen, och det som inte används eldas upp.

– Det mesta som produceras i rötprocessen är faktiskt biogödsel, men det är inte gödsel som man lyfter fram på kommunens hemsida när man vill motivera folk att sopsortera. Det tycks vara biogasen som har den rätta karisman.

Skapade större trivsel

Hur gick det då med projektet ”Nya Nordost”? Jo, man kunde se att projektet skapat en större trivsel i området och att de boende umgicks mer med varandra.

– Det finns ett viktigt socialt värde i avfallet som man inte tänker på, säger Tora Holmberg.

En sak är säker, sopor kommer att fortsätta vara en viktig del av den nya hållbarhetsekonomin och förutsättningarna ändras hela tiden. Vad händer till exempel med biogasen som produkt om man upphandlar eldrivna bussar?

– Det händer mycket på området, genom ganska slumpmässiga skeenden på marknaden i stort, där politikerna spelar en viktig roll, säger Tora Holmberg.

---

Fakta:

Forskarna ska följa matavfall och spillvatten bortom hushållens hantering, och de processer, organismer och individer som omger dessa former av sopor. Forskarna tittar på hela kedjan av hanteringen och organiseringen av avfall: både kommunala och privata aktörer samt deras roll i värdeomvandlingar.

Läs mer:

Projektet Soparbete i hållbarhetsekonomin: värdeomvandlingar av spillvatten och matavfall

 

Annica Hulth