Elever presterar bättre när betyg blir viktigare

Avgångselever från årskurs 9 får högre betyg när enbart betyg avgör antagningen till gymnasiet. Det visar en ny avhandling i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Betygen förbättras särskilt för elever med genomsnittliga betyg. De högre betygen tycks bero på att eleverna pluggar hårdare i skolan snarare än att lärarna sänker betygskraven.

1999 genomförde Stockholms kommun en reform där hänsyn inte längre togs till vilken gymnasieskola som låg närmast elevens bostad, utan slutbetygen var det enda avgörande för antagning till gymnasiet. Det stärkte incitamenten för eleverna att prestera bättre i skolan.

Lucas Tilley, forskare i nationalekonomi vid Uppsala universitet, ville undersöka om elevernas betyg ökade till följd av reformen, och i så fall om ökningen berodde på att lärarna satte mer generösa betyg eller om eleverna ansträngde sig mer.

Jämförde med andra kommuner

För att besvara frågan undersökte han hur grundskolans betyg förändrades i Stockholms kommun jämfört med andra kommuner i Stockholms län, där antagningsreglerna inte ändrats.

– Om elevernas prestationer förbättras när betyg spelar större roll i gymnasieantagningen, borde genomsnittliga betyg i Stockholms kommun öka i förhållande till genomsnittliga betyg i övriga Stockholms län när reformen genomförts, säger Tilley.

Resultaten visade att elevernas betyg i grundskolan ökade avsevärt och att elever på alla nivåer förbättrade sina prestationer. Ökningarna var något större för elever med genomsnittliga betyg, som befinner sig i mitten av betygsfördelningen.

Förbättringen av betyg verkar inte uppstå därför att lärare sänker sina betygskrav eller på grund av betygsinflation, utan den mest troliga förklaringen är att eleverna jobbar hårdare för att få bättre betyg.

 

Annica Hulth