Jämlik tillgång till vård påverkas av marknadskrafter

Vad händer med den sociala jämlikheten inom sjukvård och äldreomsorg, när en del av verksamheten privatiseras och marknadsanpassas? Det är temat för ett nytt, tvärvetenskapligt forskningsprojekt vid Uppsala universitet som leds av professor Ulrika Winblad.

Sedan 1990-talet har välfärdsmarknader vuxit fram i Sverige, där privata och offentliga aktörer arbetar sida vid sida, finansierade av skattemedel. Idag drivs 40 procent av primärvården och 20–25 procent av äldreomsorgen av privata aktörer.

– Vi är intresserade av att studera hur de nya välfärdsmarknaderna är utformade och hur den sociala jämlikheten påverkas av införandet av privata alternativ, säger Ulrika Winblad, professor vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.

Hon beviljades nyligen tillsammans med forskarkollegor 17,5 miljoner kronor i forskningsanslag från Vetenskapsrådet för projektet De nya välfärdsmarknaderna i Sverige - hur påverkas den sociala jämlikheten? Forskningen kommer att pågå under sex år, i samarbete mellan forskare i hälso- och sjukvårdsforskning, statsvetenskap och företagsekonomi vid Uppsala universitet. I samarbetet ingår också forskare vid universitetet i Bergen i Norge och Köpenhamns universitet i Danmark.

Möjligheten att välja

I ett delprojekt ska forskarna undersöka hur patienter och brukare utnyttjar möjligheterna att välja vårdgivare och vilken roll socioekonomiska faktorer spelar i sammanhanget. Bland annat ska forskarna intervjua äldre personer om deras val av äldreomsorg.

– Valfrihet är en central del i välfärdsmarknaderna. De bygger på konkurrens och för att konkurrensen ska realiseras så behöver patienter och brukare välja. Vi vet från forskning i andra länder att socioekonomiskt starka individer väljer i större utsträckning och de gör också medicinskt bättre val. Det här är inte riktigt lika studerat i Sverige, säger Ulrika Winblad.

Ett annat delprojekt handlar om att förstå hur de privata aktörerna tänker och agerar på välfärdsmarknaden. Det tredje delprojektet fokuserar på hur statliga myndigheter agerar för att upprätthålla en god kvalitet och en jämlik fördelning av välfärdstjänsterna.  

– Tanken som ligger till grund för välfärdsmarknaderna är att patienternas ska välja de bästa utförarna, och  att de sämre aktörerna slås ut från marknaden. Samtidigt har staten en viktig funktion för att garantera och upprätthålla en god och likvärdig kvalitet. Hur granskas privata och offentliga utförare av staten, kommuner och regioner och vilka sanktioner används?

Jämförelse med andra länder

Den fjärde studien är en jämförelse med andra skandinaviska länder, där forskarna undersöker varför vinstdrivande företag har fått en mer framträdande roll i Sverige än vad de har fått i övriga Skandinavien.

– Riskkapitalbolagen är mycket mer framträdande i Sverige, konstaterar Ulrika Winblad. Det här är en väldigt omvälvande förändring i ett system som tidigare dominerats av offentliga aktörer. Därför är det intressant att följa upp hur resurserna fördelas och om de fördelas på ett jämlikt sätt.

Forskningen som ligger till grund för programmet har pågått sedan början av 2000-talet, i samarbete mellan den medicinska och den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet.

– Vi är alla intresserade av hälso-och sjukvårdspolitik. Det kräver kunskap om reformerna, som samhällsvetarna har, men också kunskap om verksamheten och tillgång till systemen, som vi har inom hälso- och sjukvårdsforskningen, säger Ulrika Winblad.

Annica Hulth