Hedersdoktorn som återvänder till Engelska parken

Vetenskapsjournalistik handlar inte om att förmedla kunskap, utan om att ställa kritiska frågor och vara en aktiv kanal mellan samhälle och vetenskap. Det säger Ulrika Björkstén, vetenskapsjournalist och doktor i fysikalisk kemi, som på fredag installeras som hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten.

Vad betyder den här titeln för dig?
– Det betyder jättemycket. Jag är särskilt glad och ärad att det är vid historisk-filosofiska fakulteten eftersom jag själv är naturvetare i botten men alltid har jobbat på att sätta in naturvetenskapen i ett samhällsvetenskapligt och humanistiskt sammanhang.

Vad har du för relation till Uppsala universitet?
– När jag var doktorand i Schweiz hos Grätzel så tillbringade jag några månader vid institutionen för fysikalisk kemi i Uppsala. Anders Hagfeldt [Uppsala universitets nuvarande rektor reds. anm.] var då doktorand vid samma institution. Anders och jag satt nere i källaren vid Engelska parken och tillverkade de första Grätzelsolcellerna i Uppsala. Jag hade väldigt kul under de här månaderna och det är också roligt att det var begynnelsen till något som sedan blivit väldigt stort i Uppsala.

– Under åren har jag också samarbetat med många inom vetenskapshistoria, vetenskapsfilosofi och science technology studies center (STS). Där var jag med utarbetade en doktorandkurs i massmedia och vetenskap. Kursen gick i några år och handlade om hur man som forskare reflekterar över sin roll i den offentliga debatten.

Kan du sakna forskningen?
– Jag är väldigt färgad av det schweiziska och mer kontinentaleuropeiska synsättet att även naturvetenskap kan vara en bildningsgrund. Jag disputerade i Schweiz och där var det inget märkvärdigt med att bli vetenskapsjournalist efter disputationen. I Sverige har man snarare sett doktorandutbildning som en yrkesutbildning för att bli forskare.

Du jobbat med att förmedla forskning och vetenskap i många år, vad är den viktigaste lärdomen du dragit?
– Det kan finnas en förlegad syn på förmedling och vetenskapsjournalistik som någonting enkelriktat, att det handlar om att föra ut färdig kunskap. Jag ser att vetenskapsjournalistens roll är att ställa samma kritiska frågor som journalister alltid ska ställa. Man ska ställa allmänhetens frågor utifrån den kunskapsgrund man själv har. Det är viktigt att vara en aktiv kanal i dialogen mellan samhälle och vetenskap.

– Den här synen på vetenskapsjournalistens roll har blivit tydligare och mer väletablerad i takt med att våra samhällsutmaningar behöver få vetenskapliga svar. Jag har fått vara med under en period där vetenskapsjournalistiken utvecklats från någonting som har setts som traditionell populärvetenskap till att bli ett aktivt journalistiskt fält.

Sandra Gunnarsson