Europeiskt konsortium ska bekämpa antibiotikaresistens och bristen på nya antibiotika

EU har tagit ett avgörande initiativ för att tackla det ökande globala problemet med antibiotikaresistens. Genom en stor satsning med både privata och offentliga medel lanseras idag projektet DRIVE-AB (Driving Reinvestment in R&D and Responsible Antibiotic Use), där Uppsalaforskare har en viktig roll.

Den stora satsningen DRIVE-AB finansieras med totalt 9.4 miljoner Euro av både privata och offentliga medel av EU Innovative Medicines Initiative. Konsortiet ska ta definiera en standard för ett ansvarsfullt användande av den lilla återstående reserven av effektiva antibiotika samt ta fram, testa och rekommendera helt nya ekonomiska modeller för läkemedelsindustrins investeringsvilja att producera nya antibiotika.

WHO har identifierat antibiotikaresistens som ett av de tre största hoten mot människans hälsa. Varje år dör cirka 25 000 personer i EU av infektioner orsakade av multiresistenta bakterier. Den årliga kostnaden beräknas till 1.5 miljarder Euro, men den verkliga ekonomiska och sociala kostnaden är okänd. Nya former av resistens fortsätter att uppstå och spridas, och minskar därmed läkarnas möjlighet att hålla infektionerna under kontroll. Trots det uppmärksammade och ökande behovet av nya läkemedel är det endast två nya klasser av antibiotika som kommit ut på marknaden de senaste 30 åren. Läkemedelsindustrin har lämnat arenan eftersom området anses vara ett ekonomiskt högriskområde där investeringar inte kan väntas betala sig.

DRIVE-AB är ett kraftfullt konsortium med partners i 11 europeiska länder, från akademin, forskningsinstitut samt läkemedels- och bioteknikbolag. De kommande tre åren ska de samla sina expertkunskaper, sina erfarenheter och resurser till att skapa och testa ekonomiska modeller för R&D inom antibiotikaområdet, för att stimulera investeringar inom detta angelägna område. Samtidigt kommer konsortiet att undersöka hur befintliga och nya läkemedels effektivitet kan bibehållas genom att definiera en lämplig och ansvarsfull nivå för hur de ska användas. Projektet sammanför erfarenhet och kunskap som spänner över alla faser från forskning, utveckling, finansiering, klinisk användning, förvaltning, ekonomiska modeller samt utvärdering av folkhälsopolicys.

Konsortiet kommer att samverka med ett flertal aktörer och andra konsortier och projekt runt om i världen för att säkerställa att all tillgänglig expertis används på bästa sätt. Viktigt är att konsortiet inkluderar partners och aktörer med globala perspektiv som har möjlighet att implementera resultatet för bästa effekt.

- Jag är entusiastisk över DRIVE-AB:s ambitiösa agenda med en unik expertpanel från flera olika discipliner, som medicin, naturvetenskap, ekonomi och business från klinisk, akademisk och kommersiell sektor, säger konsortiets projektledare Stephan Harbarth, University of Geneva.  

- Den dubbla risken som antibiotikaresistensen och den nästa tomma antibiotikabanken innebär är ett verklig hot mot folkhälsan. Endast ett samarbeta i stor skala med globala aktörer fungerar för att hantera denna krissituation. Jag är övertygad om att den internationella expertisen och motivationen och bredden bland konsortiets partners är rätt för den komplexitet och de utmaningar som ska mötas, fortsätter han.

Från Uppsala universitet tar det humanistiskt-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet en ledande roll, i samarbete med medicinska fakulteten och den internationella läkemedelsindustrin. Huvudansvarig vid Uppsala universitet är professor Francesco Ciabuschi på företagsekonomiska institutionen. Men gruppen är tvärvetenskaplig med forskare från företagsekonomi, medicin, informatik och media, ekonomisk historia, juridik, utbildningsvetenskap och teknikvetenskap.

- DRIVE-AB har samlat de allra bästa inom viktiga områden och har redan mött ett mycket stort intresse från omvärlden. Att business och organisation involveras i ett antibiotikaresistensprojekt är unikt men som jag ser det helt nödvändigt för att nå resultat och inom detta område har Uppsala en framträdande roll i projektet. Men universitetets projektgrupp spänner över alla vetenskapsområden, vi lär oss väldigt mycket av varandra, säger Francesco Ciabushi.

- Denna unika satsning från EU visar en förståelse för att stora samhällsproblem förutsätter aktiv samverkan mellan olika aktörer och vetenskapliga discipliner, där humaniora och samhällsvetenskap är en naturlig del. Det är ett mycket spännande projekt, säger EU-koordinator Gustav Sigeman vid kansliet för humaniora och samhällsvetenskap.

Partners i alfabetisk ordning:

• British Society for Antimicrobial Chemotherapy
• Chatham House
• Center for Anti-Infective Agents
• Heidelberg University
• London School of Economics and Political Science
• Norwegian Institute of Public Health
• Radboud University Medical Center
• Tel Aviv Sourasky Medical Center
• University of Antwerp
• University of Geneva
• University of Lorraine
• University of Rijeka Medical Faculty
• University of Strathclyde
• University of Tübingen
• Uppsala University
• Wageningen University

samt EFPIA-medlemmarna Astellas Pharma Europe LTD, AstraZeneca AB, Cubist Pharmaceuticals GmbH, GlaxoSmithKline Research & Development, F. Hoffmann-La Roche Ltd, Pfizer Limited and Sanofi-Aventis Research & Development.

DRIVE-AB är ett av flera IMI-projekt som sjösattes 2008 och är världens största ”public-private partnership” (PPP) inom life science, med en budget på 3.3 miljarder Euro för 2014-2024. Genom ett gemensamt åtagande mellan EU och branschorganisationen EFPIA finns 46 pågående projekt med syftet att snabba på utvecklingen av bättre och säkrare mediciner för patienter.

Mer information finns på www.drive-ab.eu och en överblick över projekten på www.imi.europa.eu.

Anneli Waara