Välbesökt lunchseminarium om samverkan inom välfärdsområdet
13 september 2016
Samverkan i välfärdsfrågor stod i fokus när UU Innovation den 12 september bjöd in forskare och praktiker till höstens första välfärdslunch på Ekonomikum vid Uppsala universitet. Det välbesökta mötet bjöd på inspirationsföredrag av forskare med erfarenhet av samverkan och efterföljande diskussioner kring hur man kan lyfta samverkansfrågorna på ett bra sätt.
Vid Uppsala universitet pågår mycket forskning som berör centrala välfärdsfrågor, till exempel: hållbar samhällsutveckling, arbetslivets organisering och hälsa, vårdens och skolans professioner, medborgarinflytande, segregering, avfolkning och civilsamhällets roll i förhållande till staten. Det inte ovanligt att dessa frågor är i fokus i samband med utlysningar av forskningsmedel, och de utgör därmed högintressanta områden för samverkan.
Under hösten arrangerar därför UU Innovation, universitetets innovationskontor, ett antal event inom tema välfärd i syfte att stimulera ytterligare samverkan inom området, och då med särskild fokus på forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Det första var en välfärdslunch som hölls den 12 september på Ekonomikum, där bland annat att fyra forskare berättade om sin forskning och hur de har samverkat:
Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia, tillika dekan på samhällsvetenskapliga fakulteten, inledde, och slog ett slag för samverkan inom samhällsvetenskaperna:
– Att UU Innovation sätter fokus på samverkan in välfärdsområdet är ett välkommet initiativ som samhällsvetenskapliga fakulteten stödjer och gärna uppmuntrar. Det finns en hel del forskning inom fakulteten som har bäring på välfärdsfrågor. Inte minst i den som rör vård och åldrande, liksom förändringarna inom arbetslivet, ser jag potential till samverkansprojekt.
Lizbeth Engström, universitetslektor med forskning som inriktar sig på sjukvårdens pedagogik, berättade om sina erfarenheter av uppdragsutbildning och samverkan.
– Jag får återkommande frågan om varför jag lägger tid på samverkan, när man kan satsa på enbart det inomvetenskapliga. Mitt svar är att jag behöver kontakten med praktiker för att utveckla min forskning. Det är otroligt mycket matnyttig som jag snappar upp i den kontakten.
Isto Huvila, professor i biblioteks- och informationsvetenskap med forskning som inriktar sig på kunskapsorganisation, kulturarvsinformation samt informationsaspekter vid sociala medier, tog upp att hans område kanske inte vid första anblick är ett man kopplar samman med samverkan inom välfärdsområdet, men att informationsforskning kan bidra med viktig kunskap inom fältet:
– Informationsforskningen kan visa hur medarbetare i organisationer på bästa sätt kan ta reda på det de behöver veta för att kunna göra ett bra jobb. Den kan absolut komma med rön som underlättar för organisationer och medarbetare inom välfärdsområdet.
Ninna Edgardh, professor i kyrkovetenskap, särskilt diakonivetenskap, menade att hennes erfarenhet av långsiktiga forskningsprojekt med fokus på samhällsförändringar som påverkade välfärden pekar på att dessa är viktiga av flera skäl:
– De bidrar till att vi får en annan och kanske mer underbyggd uppfattning av samhällsutvecklingen än den som ibland förekommer i massmedier, där fokus kan skifta snabbt från olika frågor och göra att vi ibland får en förenklad eller till och med snedvriden bild av vad som egentligen sker. Det hjälper också forskningen att utveckla metoder för att bättre kunna undersöka och förstå sådan förändringar.
Efter föredragen delades deltagarna in i mindre grupper för att resonera kring vilka förväntningar de hade på samverkan inom välfärdsområdet. Det blev intensiva diskussioner, där man bland annat tog upp behovet av att utveckla tillvägagångssätt för hur lärdomar ur samverkansprojekt på ett bättre kan sippra ner i organisationer och omvandlas till konkreta metoder och resurser i det dagliga arbetet.