Muslimer vid Östersjön sedan medeltiden

Sedan senmedeltiden har det funnits kontinuerlig bosättning av muslimska tatarer i Östersjöområdet som har behållit sin religion. En tydlig vittnesbörd om det långa muslimska arvet vid Östersjön är trämoskéerna ibland annat Finland och Baltikum.

Redan på 1300-talet kom det tatarer till Östersjöområdet som bosatte sig och som har fortsatt att bo i området och behållit sin religion.

– Det kom en första våg tatarer eller turkfolk på 1300-talet som följdes av en ny våg tatarer på 1500-talet som fick asyl i det litauiska storfurstendömet, de var militära trupper vars elit adlades. De integrerades i samhället men har behållit sin religion, berättar Ingvar Svanberg, etnolog och forskare vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier.

Tatarer är ett turkfolk från Ryssland som oftast är sunnimuslimer men det finns också tatarer som är ortodoxt kristna.

Fick behålla sin religion

– De fick behålla sin religion och gifta sig med kristna, det var unikt på 1600-talet. Till exempel kom det enstaka muslimer och judar till Sverige på 1600-talet men de tvingades konvertera.

Det har kommit tatarer i flera omgångar till Östersjöområdet. I början av 1800-talet bemannade till exempel tatariska ryska trupper fästningen Sveaborg utanför Helsingfors.

– Tatariska ryska trupper försvarade också Åland, Rysslands yttersta utpost i Östersjön under Krimkriget. Det finns en muslimsk begravningsplats ute i skogen utanför Bomarsunds fästning på Åland.

En våg tatarer kom till Finland, Estland och Lettland i slutet av 1800-talet som affärsmän och pälshandlare.

Första tataren i Sverige

– Några av dem kom till Sverige i samband med Stockholmsutställningen 1897, bland annat en körsnär från Finland. Han bosatte sig i Sverige och gifte sig med en svensk men behöll sin religion. Ett tydligt tecken på detta är att han är begravdes i Helsingfors eftersom Sverige vid den tiden inte hade någon muslimsk begravningsplats.

Det finns fortfarande ättlingar till de första taterna som har affärer kvar i Stockholm och Helsingfors. Idag finns knappt tusen ättlingar till de invandrade tatarerna i Finland respektive Estland. I Polen, Litauen och Lettland är det 2000-3000 per land. Hur många det är i Sverige är svårt att veta, Sverige registrerar inte längre etnisk tillhörighet.

– Den sista gången Sverige registrerade etnisk tillhörighet i en folkräkning var 1930 och då var det 15 personer som räknade sig som muslimer eller andra icke kristna. De flesta var troligen ättlingar till körsnären som kom 1897.

Trämoskéer

En tydlig vittnesbörd av det långa muslimska arvet runt Östersjön är trämoskéerna som finns i Baltikum, Finland, Vitryssland och Polen. Trämoskéerna har använts kontinuerligt fram till idag.

– Trämoskéerna är exempel på arkitektonisk anpassning till lokala förhållanden, de byggdes i trä eftersom det var det material som fanns till förfogande. Stilen och färgerna är ganska snarlik andra gudstjänstlokaler.

Nutida motsättningar

Den nutida invandringen av nya muslimska grupper har lett till spänningar mellan gamla och nya grupper av muslimer och med majoritetssamhället i till exempel Polen och Litauen.

– De ursprungliga grupperna och omgivande samhälle har på olika sätt anpassat sig till varandra. Till exempel har en del muslimer flyttat sin gudstjänstdag till söndagar istället för fredagar och den religiösa slakten har tidigare inte ansetts vara något problem. Men de nya grupperna av muslimer vill att de ursprungliga ska "återgå" till det gamla. Dessutom anses religiös slakt idag ibland som ett problem av majoritetssamhället och har förbjudits i en del länder.

---

Fakta

Tatar

Tatarer är ett antal besläktade grupper turkisktalande folk i Ryska federationen och Sibirien. Majoriteten tatarer i Ryska federationen är sunnitiska muslimer, men det finns också en grupp tatarer som tillhör den ryskortodoxa kyrkan. Notera att begreppet tatar tidigare har använts i flera mer eller mindre oklara betydelser och har också stavats tartar men det är idag en ålderdomlig stavning.

Stockholmsutställningen 1897

Allmänna konst- och industriutställningen 1897 kallas också Stockholmsutställningen 1897. Det var den fjärde i en serie av skandinaviska konst- och industriutställningar under andra hälften av 1800-talet. Utställningen 1897 ordnades med anledning av Kung Oscar II:s 25-årsjubileum som regent. Efter utställningen 1897 gjordes två Stockholmsutställningar till, 1909 och 1930.

Läs mer

För den som vill veta mer om tatarer vid Östersjön kan boken "Muslim Tatar Minorities in the Baltic Sea Region" vara intressant. Ingvar Svanberg, Uppsala universitet, och David Westerlund, Södertörns Högskola, är redaktörer för boken utgiven på Brill 2016.

Aktuella forskningsprojekt vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier

Anders Berndt